Dagens bostadsbyggande kommer gå till historien som ”miljardprogrammet”

Regeringen är häpnadsväckande försiktig och helt utan ambitioner i sin inställning till byggnaders energiprestanda. Under hösten har ett förslag från Näringsdepartementet i ämnet varit ute på remiss. Det är en genomgång av hur Sverige avser införa det nya EU-direktivet för byggnaders energiprestanda, EPBD 2.

 Näringsdepartementets förslag har genomgående en alldeles för låg ambitionsnivå. Man menar att många åtgärder för att klara kraven enligt EPBD 2 redan är genomförda i Boverkets byggregler. Den tolkningen delar absolut inte Swedisol. Vi anser att det fortfarande återstår mycket att göra.

 I dagens krav i Boverkets byggregler ställs kravet på byggnaders energiprestanda i ett systemperspektiv, där byggnadens energieffektivitet mäts i köpt energi tillsammans med ett krav på maximalt installerad effekt för uppvärmning. Det gör att kravet kan uppfyllas med hjälp av byggnadens värmesystem.

 Därutöver finns ett krav på byggnadens genomsnittliga U-värde, det vill säga ett krav på byggnadens klimatskal i form av golv, väggar, tak, dörrar och fönster. Detta krav är så lågt satt att ett enfamiljshus från 1970-talet kan klara kravet.

 Vi anser att både byggnadens energieffektivitet, uppvärmningssystem och energislag är viktiga. Men kraven måste ställas på respektive del oberoende av varandra, där byggnadens energieffektivitet prioriteras. Steg ett måste med andra ord vara att, i enlighet med EU:s direktiv, göra byggnaden så energieffektiv som möjligt, oavsett vilket uppvärmningssystem som väljs eller vilken energikälla som tillförs.

 Därför är det nödvändigt att det genomsnittliga kravet på U-värde skärps betydligt och blir styrande. Dessutom måste det införas krav på U-värde på de enskilda byggnadsdelarna och krav på byggnadens lufttäthet. Dessa krav ska gälla även vid renovering. Inget av detta ser vi några spår av i näringsdepartementets förslag.

 Enligt EU:s direktiv ska den offentliga sektorn visa vägen och gå före när det gäller att bygga och renovera till ”nära nollenergihus”. I näringsdepartementets förslag finns inga åtgärder som styr den offentliga sektorn överhuvudtaget. Är det någonstans regeringen borde kunna börja är det väl i den egna och övrig offentlig verksamhet?

 ”Nära nollenergihus” måste som begrepp ligga mycket närmare noll än dagens minimikrav på energieffektivitet enligt Boverkets byggregler. Passivhus borde stämma väl in på begreppet. Teknik, material och kunskap finns för att klara av att bygga passivhus och är beprövad för de flesta typer av byggnader. Kommande “Nära nollenergihus” borde därför rimligen ha energiprestanda i nivå med passivhusstandard.

 Näringsdepartementet verkar nöja sig med ambitionen att dagens krav är fullt tillräckliga. Vilket är en helt obegriplig tolkning av begreppet ”nära noll”. Nära noll är nära noll, och det kräver en kraftig skärpning av kraven på energiprestanda i Boverkets byggregler.

 Om näringsdepartementet står fast vid sitt förslag kommer de byggnader vi uppför nu och det kommande decenniet att gå till historien som ”miljardprogrammet”. Miljonprogrammet gick ut på att uppföra en miljon nya bostäder. Då kände man inte till energifrågornas framtida betydelse. ”Miljardprogrammet” kommer få sitt namn av de enorma kostnader vi får för att rätta till det som kunde ha gjorts rätt från början – tvärt emot de kunskaper vi har idag. ”Miljardprogrammet” byggs trots att regering och riksdag har sagt att energianvändningen ska vara halverad 2050 jämfört med 1995.

 Den starkast styrande faktorn för att uppnå god kvalitet i nyuppförda byggnader är det regelverk som fastställs av Boverket. För att förbättra byggnadernas energiprestanda är det därför viktigt att dessa regelverk följer intentionerna i EPBD 2 och styr mot de nationella målen 2050, både för nyproduktion och vid renovering. Vi ser inte mycket av detta i förslaget. Gör om, näringsdepartementet!

 Conny Pettersson, VD Swedisol, Sveriges mineralullsproducenters branschorganisation

|Nyhet

Swedisols Energieffektiviseringsindex - Minskad energieffektivitet i svenska flerbostadshus

|Nyhet

Swedisol 50 år: Energieffektivisering - ett kostnadseffektivt sätt att möta energiutmaningarna

|Nyhet

Swedisol fyller 50 år!

|Nyhet

Nya krav på ökad energieffektivisering

|Nyhet

2024 års energi-effektiviseringsindex