Halvera energianvändningen men öka livskvaliteten!

Mats Björs

Swedisols vision är att svenska byggnader ska vara hållbara. Men vad menar vi egentligen med det? Utgångspunkten måste vara att vi bygger för människor och mänskliga behov vilket innebär mer livskvalitet till mindre resursintensiva investeringar. I begreppet livskvalitet ligger nämligen också andra viktiga byggnadsegenskaper. Bostäder måste vara komfortabla och säkra att bo i också. Inte minst när det gäller brand.

Förra året slöt det internationella samfundet det första globala klimatavtalet i Paris, och nu har omställningen mot ett koldioxidneutralt Sverige påbörjats. Regeringens mål är vi ska ha nått dit år 2045. Det innebär att vi i snitt måste minska koldioxidutsläppen från ca åtta till två ton per person och år, vilket kräver stora förändringar i hur vi lever våra liv. Fossilfria bränslen i industri, transport och energiförsörjning samt halverad köttkonsumtion är ingen liten utmaning. I jämförelse med detta är det kanske enklare att halvera energianvändningen i våra byggnader.

För att halvera energianvändningen i byggnaderna börjar vi med att minimera värmebehovet genom att åtgärda klimatskalet dvs tilläggsisolera grund, tak och väggar. Vi minimerar behovet av elanvändning och satsar på hållbara energislag för uppvärmning. Slutligen väljer vi en energikälla som, efter alla åtgärder, förhoppningsvis inte behöver vara så stor. Om vi gör detta rätt minskar vi effektbehovet och slipper använda fossila bränslen, vilka genererar koldioxidutsläpp, för att värma när det är kallt. Dessutom frigörs energi som kan användas i andra delar av samhället.

Detta behöver göras i ca 1,9 miljoner villor, 100 000 flerfamiljshus och i en stor mängd lokaler. Riksdagspartiernas Energikommission spelar en väldigt viktig roll när man under 2017 ska landa i en formulering av energieffektiviseringsmålet.

Precis som i Boverkets byggregler blir valet av systemgräns avgörande för hur bra målet faktiskt styr mot mer energieffektiva byggnader. Det är viktigt att byggreglerna ändras till hur mycket energi som faktiskt används i byggnaden, i stället för hur mycket som köps in till den. För även om bostadssektorn står för en liten del av koldioxidutsläppen så står byggnader fortfarande för 35–40 procent av vår energianvändning. Att halvera energianvändningen skulle bidra till att både el och biobränslen kommer till bättre nytta i andra sektorer och bidra till att möta klimatutmaningarna där.