Boverkets remissförslag om nya och skärpta energikrav

Conny Pettersson

Vad anser Sveriges ambitiösa kommuner om det förslag som har lämnats till nya och skärpta energikrav och hur kommer de att driva utveckling framåt mot mindre klimatpåverkan och minskad energianvändning för uppvärmning av byggnader.

Den skärpning av energikraven som Boverket nyligen har föreslagit innebär visserligen en sänkning av energianvändningen, men bara ner till genomsnittet för dagens byggnader. Vi behöver byggregler som driver utvecklingen framåt, inte som låter medelmåttighet sätta standarden.
Boverket på uppdrag av regeringen sett över energikraven i byggreglerna. Uppdraget var ett svar på den kraftiga kritik som mötte förslaget att förbjuda kommuner att högre krav än de som anges i byggreglerna.
Detta förbud baseras främst på det felaktiga antagandet att det kostar 10–15 procent mer att bygga energisnålt.
En ny genomlysning av docent Åsa Wahlström vid CIT Energy Management ger en helt annan bild. Merkostnaden i produktion blir snarare några procent. Se hela rapporten här. http://www.swedisol.se/sites/default/files/rapport_fakta/ar_det_dyrare_a...

Och även om produktionskostnaden ökar något så får man lägre driftskostnader som totalt ger lägre hyreskostnader och även en bättre boendemiljö.
I Boverkets egen rapport framgår att energianvändningen i nya byggnader i genomsnitt redan ligger mer än 10 procent under dagens krav. De bästa ligger mer än 30 procent under kraven.
När Boverket nu föreslår krav som tangerar medelnivån, blir en konsekvens att många kommuner tvingas sänka sina ambitioner.
Boverkets rapport visar samtidigt att många nya hus inte klarar energikraven. Detta pekar på en annan problematik med byggreglerna – svårigheten att förutspå den färdiga byggnadens energianvändning. Byggreglerna måste göras om i grunden.
För det första bör energikraven avse byggnadens utförande. Det bör ställas krav på god isolerförmåga på väggar, tak och fönster samt på lufttäthet på hela byggnaden.
Det skulle förenkla projektering samtidigt som det skapar förutsättningar för standardisering och kostnadsreduktioner. Inte minst garanterar det att byggnaden behåller en låg energianvändning även om uppvärmningssystemet byts ut.
För det andra måste reglerna utformas så att de som har högre ambitioner tillåts bygga mer energisnåla hus. Utöver den minimistandard som anges i byggreglerna, borde det finnas två eller tre tydligt definierade lågenergiklasser.
På kort sikt bör reglerna inriktas mot en halvering av dagens nivåer och på lite längre sikt en skärpning mot nära noll energianvändning.
Kraven på nya byggnader måste bidra till att driva utvecklingen framåt, i stället för att bromsa den.