Byggkravsutredningens förslag hindrar en hållbar samhällsutveckling

Conny Pettersson

Byggkravsutredningen vill hindra kommuner att ställa högre energikrav än de som anges i Boverkets byggregler. I stället för att motarbeta kommuner som vill ta ansvar för ett långsiktigt hållbart byggande, bör man anpassa regelverket till de lösningar som redan i dag tekniskt och ekonomiskt möjliga. 

– Vi delar utredningens bedömning när det gäller vikten av enhetliga krav för att hålla byggkostnaderna nere. Men det är viktigt att förstå att det inte är lågenergibyggandet som orsakar merkostnader, utan avsaknaden av tillräckliga krav i Boverkets byggregler och av standardiserade lågenergiklasser för byggnader.

Enligt Byggkravsutredningen ökar byggkostnaderna med 10-15 procent på grund av särkrav bland annat gällande byggnaders energiprestanda. Slutsatsen baseras på teoretiska beräkningar och på en enkätundersökning till kommuner och byggbolag. Utredningen föreslår en ”stoppbestämmelse” i plan- och bygglagen som bland annat skulle innebära att kommunerna blir av med möjligheten att ställa krav och sälja mark till den som vill bygga mest energieffektivt.

– Byggkravsutredningen tittar bara på merkostnaden av att bygga välisolerade hus. Den bortser både från att kostnaderna för värmesystemet blir mindre och från att energinotan blir lägre under byggnadens livslängd. Utredningen borde basera sina slutsatser på verkliga projekt i stället för på ett bristfälligt teoretiskt underlag.

Byggkravsutredningen överlämnade sitt betänkande ”Ökat bostadsbyggande och samordnande miljökrav – genom enhetliga och förutsägbara byggregler” till Socialdepartementet den 11 december.