Litet nytänkande i förslag för nära-nollenergibyggnader

Conny Pettersson

Boverket lämnade i förra veckan sitt ”Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader”. Förslaget är ett steg i rätt riktning, men Boverket vill fortsätta mäta energiprestanda genom köpt energi. Om man istället använder systemgräns nettoenergi och ställer krav på de enskilda byggnadsdelarna styr man mot bättre utförande av byggnader där hög energiprestanda säkerställs under byggnadens hela livslängd. 

– Dagens utformning av byggreglerna gör det svårt att förutse och följa upp den faktiska energianvändningen, vilket gör att kraven inte alltid efterlevs. Energikraven bör gälla byggnadens utförande så att energieffektiviteten är hög oavsett vilket uppvärmningssystem som används.
Boverket föreslår att el som används för uppvärmning, komfortkyla och varmvatten viktas med en faktor på 2,5. Syftet är att undvika att energikraven främjar användning av elenergi för uppvärmning. Energiprestandan får inte överstiga 55 kWh/m2 i flerbostadshus, 50 kWh/m2 i lokaler och 80 kWh/m2 i småhus. Nivåerna gäller för Stockholm och justeras för klimatskillnader i övriga delar av landet.
– Det är steg i rätt riktning att Boverket vill införa viktningsfaktorer så att det inte behövs särskilda krav för eluppvärmda byggnader. Swedisol hade gärna sett en högre ambitionsnivå för alla byggnader, det finns både kunskap och material för att bygga långt mycket mer energieffektivt än vad Boverket föreslår för 2021.
Den föreslagna nivån för energiprestandan förklaras av Boverket med att det finns en risk att för höga energikrav kan påverka takten i nybyggnation. Man pekar också på det är osäkert i vilken utsträckning innovationer kommer att ske.
– Boverkets slutsats är märklig eftersom man samtidigt konstaterar att det inte är självklart att ett hus med hög energiprestanda överhuvudtaget är dyrare att producera. Vi har redan alla möjligheter att bygga riktigt energisnålt och ytterligare innovationer drivs fram av höga krav, inte genom försiktighet.