Nära-nollenergihus ska ha energiprestanda i nivå med passivhusstandard.

Conny Pettersson

Den 14 juni kom EU överens om innehållet i det kommande direktivet om energieffektivisering. Det blev en kompromiss. Kravet på att tre procent av alla offentliga byggnader ska renoveras varje år försvagades till att endast gälla statliga byggnader, utan att en viss renoveringstakt anges. Ännu ett bakslag för oss som är övertygade om nödvändigheten i att vi snabbt måste börja renovera våra byggnader för att nå de nödvändiga klimatmålen.

 EU:s överenskommelse markerar slutet av en intensiv period av direktiv, propositioner och debatt både i och utanför riksdagen om hur vi ska göra bebyggelsen så energieffektiv som möjligt. Politiken står en smula handfallen och kan inte riktigt sätta ned foten om vad som gäller. Vi i byggmaterialindustrin jobbar vidare och driver på. Det finns inget alternativ. Våra byggnader står för ca 35 procent av vår energianvändning. Ska vi kunna minska utsläppen av växthusgaser måste vi därför göra kraftfulla insatser i bebyggelsen.

 Swedisol har tagit fram ett så kallat position paper. Det har rubriken ”Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen i bebyggelsen” och sammanfattar våra ståndpunkter och vad vi anser måste göras. Åtgärderna som krävs har vi samlat i ett sjupunktsprogram för bebyggelsen. Jag tänkte gå igenom våra sju punkter här på bloggen, en för varje dag fram till och under Almedalsveckan som börjar den 1 juli. Första punkten i vårt program rör våra byggregler.

 1. Byggregler

Nya skärpta byggregler måste styra mot de nationella målen och snarast införas vid såväl nyproduktion som renovering. Kommande “Nära nollenergihus” ska ha energiprestanda i nivå med passivhusstandard.

 Den starkast styrande faktorn för att uppnå god kvalitet i nyuppförda byggnader är det regelverk som fastställs av Boverket. Det är huvudsakligen dessa regler som styrt byggnadernas kvalitet till det den är idag. För att förbättra byggnadernas energiprestanda är det därför viktigt att dessa regelverk styr mot de nationella målen 2050, både för nyproduktion och vid renovering.

 ”Nära nollenergihus” måste som begrepp ligga närmare noll än dagens minimikrav på energieffektivitet enligt Boverkets byggregler. Passivhus har en specifik energianvändning av 15-25 kWh per kvadratmeter och år och ett effektbehov av 10–14 watt per kvadratmeter och borde stämma väl in på begreppet. Teknik, material och kunskap finns för att klara av att bygga passivhus och är beprövad för de flesta typer av byggnader. Kommande “Nära nollenergihus” ska därför ha energiprestanda i nivå med passivhusstandard.

Dock anser vi att en byggnads energieffektivitet ska styras av u-värden, inte som idag av använd energi. Jag återkommer imorgon angående använd energi.