Öppning för energiminister Baylan att stå upp för ett energieffektivare samhälle

I dag publicerar Aktuell Hållbarhet en debattartikel som Mats Björs skrivit tillsammans med Anders Wijkman och Lotta Bångens om att energipolitiska beslut på EU-nivå och nya byggregler på nationell nivå riskerar att försvåra omställningen till ett förnybart energisystem. Debattartikeln kortades för att passa formatet på debattsidan, men här kan du läsa den i sin helhet.

Sveriges klimatpolitiska ramverk och Energikommissionens ambitiösa mål om minskad energianvändning är avgörande för omställningen till förnybar energi. Men samtidigt riskerar beslut på EU-nivå och nya byggregler på nationell nivå att försvåra omställningen. Med klimat- och energimålen i ryggen har energiminister Ibrahim Baylan nu ett unikt mandat att kämpa för en ambitiös EU-lagstiftning och samordnade nationella regelverk, skriver Mats Björs, vd för Swedisol, Lotta Bångens, vd för Energieffektiviseringsföretagen och Anders Wijkman, författare och samhällsdebattör.

Den 15 juni röstade Riksdagen igenom det historiska klimatpolitiska ramverk som innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045. I vintras enades dessutom den parlamentariska energikommissionen om att Sverige till år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Dessa ambitiösa mål kräver kraftfulla och samordnade insatser från politiker, myndigheter och näringsliv i alla samhällssektorer.

Bostäder och lokaler står i dag för mellan 35 och 40 procent av energianvändningen i Sverige. Med tanke på att Boverket dessutom uppskattar att över 700 000 nya bostäder behöver byggas under de kommande tio åren är energieffektivisering i denna sektor helt avgörande för att klara klimat- och energimålen. Vi måste halvera energianvändningen i våra byggnader fram till 2030.

Därför är det mycket oroande att vi snart riskerar att se viktiga energipolitiska beslut på EU-nivå som leder i rakt motsatt riktning och minskar incitamenten att effektivisera våra byggnader. Det är förvånande att energiminister Ibrahim Baylan hittills inte visat sig vara beredd att driva denna fråga i ministerrådet.

Idag den 26 juni träffas EU:s energiministrar i Luxemburg för att bland annat revidera EU-direktiven om byggnaders energiprestanda och energieffektivisering. Malta, som har EU-ordförandeskapet fram till den 1 juli, har tagit fram kompromissförslag till revideringarna, där de lägsta ambitionerna tycks ha varit styrande för att enklare nå en överenskommelse. Det har inneburit att energieffektivisering tyvärr inte har prioriterats.

Om förslaget till reviderat byggnadsdirektiv blir verklighet skulle en byggnad räknas som mycket energieffektiv så länge en stor andel dess energianvändning är förnybar – oavsett hur mycket energi byggnaden faktiskt använder. En sådan utformning av direktivet skickar signalen att energieffektivisering inte behöver prioriteras så länge en allt större andel av energin kommer från förnybara källor. Detta riskerar att kraftigt minska drivkrafterna hos byggbolagen att konstruera hus som drar så lite energi som möjligt. Det kan leda till många nya byggnader med betydligt högre energianvändning mätt i kWh/m2 än det som byggs i dag. Detta strider i hög grad mot EU-kommissionens egna princip av ”energieffektivisering först”.

Förnybara energikällor spelar självklart en viktig roll för övergången till ett hållbart energisystem. Men i dagsläget är förnybara energikällor inte i närheten av att täcka samhällets energibehov. Klimatmål kommer aldrig att kunna nås utan omfattande energieffektiviseringar. Därför behöver energieffektivisering och förnybar energi samverka och dra åt samma håll, istället för att som nu konkurrera med varandra. Även förnybar energi måste användas effektivt.

Samtidigt som EU-förhandlingarna om energidirektiven pågår ser vi en bekymmersam utveckling i Sverige. Under våren har Boverket tagit fram förslag till nya regler för energieffektiva byggnader som följer EU-direktivens exempel och alltför ensidigt fokuserar på var energin kommer ifrån snarare än byggnaders verkliga energianvändning. Detta går helt på tvärs både med målen i det klimatpolitiska ramverket och med Energikommissionens ambitiösa mål för energieffektivisering.

Boverkets nya byggregler är också viktiga för att driva på energieffektiviseringen av det befintliga bostadsbeståndet. För att få ekonomi i en ökad renoveringstakt måste vi bryta stuprörstänkandet och identifiera fler samhällsekonomiska vinster med en genomgripande upprustning och energieffektivisering. Det kan bland mycket annat handla om nya jobb, förbättrat inomhusklimat och därmed bättre hälsa, lägre vårdkostnader, höjd levnadsstandard, minskat energiberoende och minskad segregation. Då kan man också bättre motivera att statliga medel, stöd och engagemang används för att öka renoveringstakten och minska bostadssektorns energianvändning med upp till 40 procent. Det skulle frigöra stora mängder energi som kan användas i andra delar av samhället.

Det är tydligt att det både på EU-nivå och nationell nivå fattas långsiktiga strategier att energieffektivisera byggnadsbeståndet. Men med det klimatpolitiska ramverket och Energikommissionens mål i ryggen har Ibrahim Baylan just nu ett unikt mandat att påverka detta till det bättre. Det bör han använda till att både i EU och på hemmaplan arbeta hårt för regleringar och styrmedel som bättre styr mot mer energieffektivisering och ett förnybart energisystem. Baylan kan bland annat ta detta ansvar genom att:

  • med all sin kraft påverka utformningen av EU-direktiven om byggnaders energiprestanda och om energieffektivisering. Det kan bland annat göras genom att införa en indikator i byggnadsdirektivet som säkerställer att det verkliga energibehovet för uppvärmning och kylning av byggnader faktiskt minskar, oberoende av val av energikälla.
  • tillsätta en nationell samordnare för energieffektivisering som arbetar för att regeringen och myndigheter genomlyser och uppdaterar relevanta förordningar och nationella regelverk och så att de tydligare styr mot det klimatpolitiska ramverkets och Energikommissionens mål.

Det finns en stor outnyttjad potential och vilja hos byggsektorn att bidra till Sveriges ambitiösa mål inom klimat och energieffektivisering. Men för att kunna göra det behövs stark politisk vilja och handlingskraft både i EU och Sverige för att skapa bästa möjliga förutsättningar och öka incitamenten för den utvecklingen.

Mats Björs, vd för branschorganisationen Swedisol

Anders Wijkman, författare och samhällsdebattör

Lotta Bångens, vd för Energieffektiviseringsföretagen