Säker att använda

Mineralull är vara säker att använda för den som isolerar. 

God arbetsmiljö vid montering av mineralull      

Mineralull är samlingsnamnet för glasull och stenull. Grundregeln för god arbetsmiljö vid montering av mineralull är att inte utsätta sig för damm i onödan.
Den mekaniska effekten av fibrer som kommer i kontakt med huden kan orsaka tillfällig klåda, men problemen försvinner när man lämnat arbetsplatsen och tvättat av sig.

Swedisol ger här goda råd och tips om hur den som monterar mineralull kan minska dammängderna och därmed också minska besvär med damm.

Personlig skyddsutrustning

Vid starkt dammande arbete bör skyddskläder användas. Klädseln ska täcka känsliga hudpartier, t ex hals och underarmar.
Vid arbete med dammande material ovanför axelhöjd bör man använda skyddsglasögon, andningsskydd och skyddskläder med huva som täcker axlarna. Skyddskläder bör vara av dammfrånstötande material och utan fickor, slag eller liknande.

Vid höga dammhalter

Vid mycket höga dammhalter, över gränsvärdet 1 fiber per kubikcentimeter luft, ska andningsskydd användas. Som regel är det tillräckligt med halvmask med dammfilter klass P2. Den som följer Swedisols råd löper minimal risk att överskrida gränsvärdet.

Ventilation

God genomluftning på arbetsplatsen är ett bra sätt att hålla dammhalten nere.

Tillskärning

Välj mineralullsprodukter med format som passar i aktuell konstruktion. Viss tillskärning av isoleringen måste ofta göras på arbetsplatsen, även om man utgår från rätt format på skivorna.
Skär inte på fri hand. Använd vassa knivar och skär efter mall mot ett jämnt underlag. Vågtandade knivar fungerar bäst, särskilt i hårda skivor. Arbeta inte med motordriven såg om det inte finns effektiv utsugning. Använd inte heller sågar som ger en massa spån och damm. Det som faller ner på golvet kan sedan virvla upp igen.

Höga temperaturer

Mineralullsprodukterna hålls samman av ett bindemedel som är stabilt upp till cirka 150 grader. När produkterna första gången upphettas över denna temperatur börjar bindemedlet sönderdelas och bildar då rök och gaser som kan vara irriterande och hälsoskadliga. Då är det viktigt med god ventilation. Om personlig närvaro är nödvändig krävs friskluftsmask. Vid senare upphettningar uppkommer normalt inte några besvär.

Spill

Rengöring ska utföras så att dammspridning undviks. Anordningar för att samla upp mineralullsspill ska finnas lätt tillgängliga. Försök att alltid ta vara på spillet direkt. Det underlättar städningen och man undviker onödiga omflyttningar.

Dammsugning

Utrymmen där mineralull hanteras ska städas ofta, gärna varje dag. I första hand ska dammsugare användas. Det är mycket olämpligt med torrsopning och blåsning med tryckluft eftersom damm på så sätt virvlas upp och sprids.

Tvättning

För att slippa besvär efter arbetsdagens slut bör man tvätta hela kroppen och byta alla kläder. Det finns olika uppfattningar om hur man bäst avlägsnar fibrer på huden. En del anser att det går bäst med tvål och vatten, andra att en så kall dusch som möjligt är det bästa.

Hälsoklassning och gränsvärden

Swedisols medlemsföretag marknadsför isolerprodukter med mineralullsfibrer som inte har någon klassificering och inga krav på märkning.
Fibrerna uppfyller kraven i Anmärkning Q enligt den europeiska klassificeringsförordningen (CLP) och är därför inte klassade som hälsofarliga.
Arbetsmiljöverket anger det svenska nivågränsvärdet till 1 fiber per kubikcentimeter luft för mineralullsdamm på arbetsplatser.

Mer information

Swedisols medlemsföretag tillhandahåller säkerhetsdatablad avseende sina mineralullsprodukter. Dessa kan hämtas på följande hemsidor:

www.isover.se
www.paroc.se
www.rockwool.se

Källor

Swedisol ger råd och tips om hur den som monterar mineralull kan minska dammängderna och därmed också minska besvär med damm. Tänk på att dessa råd inte kan ersätta officiella förordningar och föreskrifter och vi hänvisar till dem för fullständig information:

  • Den europeiska förordningen om klassificering, märkning och förpackning (CLP).
  • Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2004:1 ”Syntetiska oorganiska fibrer”.
  • Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2011:18 ”Hygieniska gränsvärden”.