För att klara klimatmålet måste vi renovera Sverige!

Jag har den senaste tiden haft en brevväxling med Regeringskansliet och bostadsminister Per Bolund (MP) för att försöka utröna regeringens syn på kopplingen mellan energieffektivisering och klimatmålet. Tyvärr har jag inte blivit så mycket klokare. I det senaste svaret är det i stället tydligt att regeringen framför allt fokuserar på att minska klimatpåverkan från byggskedet.

Missförstå mig inte, det är väldigt viktigt att minska byggandets klimatpåverkan. Men i regeringens förslag till obligatoriska klimatdeklarationer för nya byggnader – som nyligen varit ute på remiss – slår det fel eftersom man begränsar sig till enbart byggskedet. Om regeringen verkligen är allvarlig med att vilja styra mot ett livscykelperspektiv när det gäller byggnaders klimatpåverkan bör man samtidigt styra mot cirkulära lösningar med lång livslängd. Att bygga om, förvalta och underhålla byggnader är nämligen också resurskrävande.

Det jag ville ta upp med Regeringskansliet är snarare att om Sverige ska nå klimatmålet om netto-noll klimatutsläpp senast 2045 så måste energin i det befintliga byggnadsbeståndet användas effektivare. I dag står sektorn bostäder och service för 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Det motsvarar 146 TWh, varav el utgör hela 73 TWh. Om Sverige ska klara klimatomställningen behöver en stor andel av den elenergin frigöras och användas i transport- och industrisektorn när dessa sektorer elektrifieras.

Regeringskansliet och Boverket måste våga tänka större och mer innovativt. Genom att samordna renoveringsbehovet av det befintliga byggnadsbeståndet med energieffektivisering av bostäder och lokaler, så kan vi minska och effektoptimera energianvändningen. Då frigör vi dessutom energi till andra samhällssektorer på ett kostnadseffektivt sätt. Dessutom skapar vi sidonyttor när vi energirenoverar våra byggnader, som bättre inomhusmiljö och förbättrade gemensamma miljöer i socioekonomiskt utsatta områden.

Det kräver dock en framsynt och tydlig plan med incitament, effektiva styrmedel och breda kommunikationsinsatser. Nedan följer förslag på åtgärder som Swedisol anser att regeringen behöver genomföra:

• Utred, likt det danska näringslivsinitiativet Grön logik, hur det optimala förhållandet mellan energieffektiviserande renoveringar, förnybar energiproduktion och distribution ser ut.
• Beakta synergimöjligheter mellan behovet av renovering, energieffektivisering och bättre inomhusmiljö, något som Energimyndigheten och Boverket beskrivit i sin renoveringsstrategi. EU, som verkar agera med mer kraft än den svenska regeringen, har i ”Gröna given” en strategi för energieffektivisering i den så kallade ”Renoveringsvågen”.
• Erbjud ett klimatomställningsbidrag (energirot) till alla fastighetsägare för att överbrygga skillnaden mellan den fastighetsoptimala kostnaden och den samhällsoptimala kostnaden.
• Skapa incitament för energieffektiva byggnader genom ett bonus-malus-system på fastighetsskatten kopplat till energideklarationen.
• Erbjud gröna lån till de som behöver energirenovera sina fastigheter.

Vi riskerar också att missa en framtida exportmarknad om Sverige skapar innovationer inom energieffektivisering. Världen, som inte har det lika förspänt med förnybar energi som oss, kommer att behöva bra teknik och metoder. Därför är det ett välkommet besked att uppdraget för Fossilfritt Sverige förlängs med målet att återhämtningen efter coronapandemin blir så grön som möjligt. Det finns stora möjligheter för byggsektorn att bidra till en grön återhämtning och export genom att renovera för ett bättre, mer energieffektivt och hållbart Sverige – Sverige 2.0!

Mats Björs, vd Swedisol