Boverket ser utrymme för högre energikrav – men beaktar inte klimatfrågan

I regeringens regleringsbrev till Boverket för 2018 gav man myndigheten i uppdrag att ”beräkna kostnadsoptimala nivåer enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda”. Det betyder att Boverket ska räkna på hur höga energikrav på byggnader som faktiskt betalar igen sig i form av lägst energianvändning och kostnader sett till byggnadens hela beräknade livscykel. Detta beror i sin tur förstås på en mängd olika faktorer som bland annat energiprisutvecklingen, byggkostnader och räntenivåer.

Boverket har nu gjort sina beräkningar och jämfört detta med de gällande minimikraven på byggnaders energiprestanda och kommit fram till att det finns ett visst utrymme att skärpa dagens energikrav för nya byggnader. Detta eftersom man ser att det finns lönsamma åtgärder som ger mer energieffektiva byggnader än vad som krävs i dagens byggregler.

Det här är förstås positivt, även om Boverket är alldeles för försiktiga eftersom bedömningen görs utifrån en ren fastighetsekonomisk kalkyl. Om Boverket skulle lyfta blicken och börja ta in alternativkostnaderna för klimatförändringarna i sina beräkningar skulle man snabbt komma fram till att det finns en enorm samhällsekonomisk lönsamhet i att energieffektivisera det svenska byggnadsbeståndet.

Det skulle behöva leda till betydligt skarpare styrmedel och en helt annan fart i renoveringstakten. Och varför är det så viktigt? Jo, för att det är avgörande att få ner den stora energianvändningen i bostads- och servicesektorn om vi ska kunna ställa om till ett förnybart energisystem. Den förnybara energin behövs för omställning i alla samhällssektorer som t.ex. den energitunga transportsektorn.

Mats Björs

Vd Swedisol