Den viktiga renoveringsstrategin

Just nu arbetar Energimyndigheten och Boverket med en renoveringsstrategi i syfte att minska energianvändningen i det befintliga byggnadsbeståndet. Förslaget till strategi ska utgå från de uppdaterade EU-direktiven om byggnaders energiprestanda respektive energieffektivitet. Strategin kommer att få stor inverkan på hur byggbranschen arbetar med energieffektivisering av befintliga byggnader.

Riksdagen har som mål att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Det låter bra, men enligt Klimatpolitiska rådets nysläppta rapport går utsläppsminskningarna alldeles för långsamt. Vi ska också, enligt den blocköverskridande energiöverenskommelsen, effektivisera energianvändningen med 50 procent till 2030 jämfört med 2005. Enligt Energikommissionens betänkande innebär det att energitillförseln i absoluta tal ska minska med 20 procent till 2030. Och här går det ännu långsammare!

År 2017 använde samhällssektorn bostäder och service 146 TWh energi. Det är en minskning med 3 TWh sedan 2005 – men jämfört med 2006 innebär det i stället en ökning med 2 TWh. Faktum är att energianvändningen i sektorn i stort sett har legat still under den senaste tolvårsperioden med små variationer mellan åren, mest beroende på väder. Vi har nu alltså drygt 10 år på oss att minska energianvändningen i byggbeståndet med ungefär 30 TWh, om sektorn ska stå för sin del. Det innebär en minskning på 3 TWh per år. Hur ska det gå till?

Enligt direktivet ska renoveringsstrategin fastställa en färdplan med åtgärder och nationellt fastställda mätbara framstegsindikatorer för att nå fossilfrihet 2045. Det är lätt att räkna ut att om vi minska energianvändningen i byggbeståndet med 3 TWh per år behövs det rejäla åtgärder, och även kraftigt skärpta nybyggnadsregler, till exempel motsvarande minst halva skillnaden mellan nuvarande BBR och passivhusnivå. Det är nödvändigt med stärkt marknadskontroll av nybyggda och renoverade hus när det gäller energianvändning, där bygglovet skulle kunna dras tillbaka för de byggnader som inte klarar energikraven.

Effektiva incitament behöver utformas, förslagsvis enligt regeringens utredning ”Mindre aktörer i ett energilandskap”. Där föreslår man bland annat så kallade vita certifikat för minskad effektbelastningoch attinföraenergirotavdrag för fastighetsägare. Det är också viktigt att tydliggöra alla positiva samhällseffekter av energieffektiviserande renoveringar förutom själva energibesparingen. Det handlar om människors hälsa, säkerhet och luftkvalitet men också den ombyggda byggnadens förbättrade funktionalitet.

Sist men inte minst handlar det om att säkerställa Sveriges bidrag till att minska klimatförändringarna. Inte för att vår andel av de globala utsläppen är stor, utan för att vi kan visa omvärlden att det är möjligt. Då kan vi bli en del av det som Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, kallar ”en permanent världsutställning för fossilfri teknik” – och det är en enorm affärsmöjlighet för svenska företag.

Mats Björs

Vd Swedisol