Finns det en plan för energieffektivisering?

Sedan riksdagen kom överens om att vi ska ha ett helt förnybart energisystem till 2040 har många satt högsta fart mot målet. Bara under de kommande fyra åren beräknas 35 miljarder kronor investeras i ny vindkraft och fram till 2040 över 200 miljarder kronor. Samtidigt pågår intensiva diskussioner om hur effektbehovet ska kunna tillgodoses när kärnkraften stängs ner. Enorma belopp kommer att behöva investeras i smartare elnät. Forskningsinstitut och företag arbetar frenetiskt för att utveckla möjligheterna till lagring, medan andra räknar på hur förbrukningsflexibilitet kan användas för att leverera olika typer av reserver. Men förvånansvärt lite uppmärksamhet ges till hur effektivisering av våra byggnader kan bidra.

Parallellt med detta jobbar Boverket på med att ta fram ett nytt regelverk för bedömning av byggnaders energiprestanda. Det är regler som direkt påverkar energianvändningen i de över 500 000 nya bostäder som enligt Boverket behöver byggas till 2025. Ändå riskerar reglerna gå stick i stäv med den utmaning som energiomställningen innebär.

Boverkets förslag om att använda primärenergifaktorer innebär att det går att välja ett uppvärmningssystem som kompenserar för ett sämre klimatskal. Myndigheten är väl medveten om att en annan kravformulering (direkta krav på klimatskalet eller viktningsfaktorer) skulle säkerställa mer energieffektiva byggnader, vilket bland annat Miljömålsberedningen efterfrågat. Men tjänstemännen och juristerna på Boverket tycks vara mer oroade för kritik från EU-kommissionen, än för hållbarheten i det svenska energisystemet.

När effektsituationen är som mest ansträngd på vintern står eluppvärmning för omkring 7 000–8 000 MW av efterfrågan, eller omkring 10 procent. De högsta topparna uppstår under korta perioder varje år, och det blir långt mycket dyrare om elsystemet ska dimensioneras efter dem. Alla ansträngningar borde därför göras för att minska topparna.

Mycket kan göras genom smart styrning eller med incitament till hushåll som vrider ner elvärmen under några timmar under topplastsituationer. I befintliga bostäder skulle detta under kortare perioder kunna minska effektuttaget med omkring 2000 MW, enligt Svenska Kraftnät. Men under längre effekttoppar riskerar det att bli kallt i husen, vilket knappast är tanken.

Vi måste se till att börja i rätt ände. Vi behöver bygga nya bostäder så energieffektiva som möjligt och se till att renovera äldre energislukande hus. Här kan staten bidra till energieffektivare hus och därmed göra besparingar på t ex ombyggnaden av kraftnätet. Då blir effektbehovet lägre – och om det ändå skulle behövas är husen betydligt bättre rustade att klara sig utan elvärme några timmar.