2024 års energi-effektiviseringsindex

Det senaste sex åren har energianvändningen i flerbostadshus ökat med 2 procent. Det är ett steg i fel riktning. Regering och riksdag behöver göra mycket mer för att Sverige ska nå upp till de nya målen för energieffektivisering som EU parlamentet röstar om nu i veckan. Fastighetsägare har en viktig roll att spela, men då behöver de få rätt förutsättningar och verktyg.

Se Swedisols energieffektiviseringsindex och läs hela debattartikeln i Dagens Industri.  

Vi står inför tre stora energirelaterade utmaningar. Energipriserna har stigit efter Rysslands invasion av Ukraina och gräver hål i både privatpersoners och företags plånböcker. Effektbristen står i vägen för en omfattande elektrifiering av industri och transporter. Samtidigt gör sig klimatkrisen alltmer påmind och kräver snabba utsläppsminskningar.

Energieffektivisering är en del av lösningen på alla dessa utmaningar. Byggnader står för en tredjedel av den svenska energianvändningen. Genom att minska energianvändningen i det byggda beståndet frigörs förnybar energi som behövs för att möjliggöra utfasning av fossila bränslen. 

EU-parlamentet röstar i dagarna om målet att alla byggnader i unionen ska vara så kallade nollemissionsbyggnader till år 2050, ett krav som medför behov av åtgärder i en stor del av det svenska fastighetsbeståndet.  I veckan lägger regeringen också fram sin energipolitiska proposition med nya svenska energieffektiviseringsmål, som ska docka i EU:s beslut.

Samtidigt går utvecklingen i fel riktning. Mellan år 2016 och 2022 ökade energianvändningen i svenska flerbostadshus med 2 procent. Bäst i klassen var Kalmar län med en minskning på 12 procent. I andra änden av spektrumet finns Uppsala, där energianvändningen per kvadratmeter i flerbostadshus ökat med 15 procent under de senaste sex åren. Det framgår av Swedisols energieffektiviseringsindex.

Energieffektivisering i byggnadsbeståndet har lyfts fram av både experter och regeringens egna expertråd som ett snabbt och kostnadseffektivt sätt att möta energiutmaningen, i väntan på framtida upprustning av elnätet och ny elproduktion. Dessutom kan den samhällsekonomiska vinsten av en effektivisering av det svenska byggnadsbeståndet uppgå till 180 miljarder kronor fram till 2030, enligt rapporten Grön logik.

Samtidigt förväntas Sveriges elbehov öka med upp till 60 procent till 2030, enligt Energimyndighetens scenariorapport. Om energin inte finns att tillgå ökar risken för att industrietableringar sker i andra länder med större tillgång till fossilfri el. Effektiviseringsåtgärder är därför viktiga även för den svenska konkurrenskraften.

I småhus är de vanligaste energieffektiviseringsåtgärderna att byta värmesystem och tilläggsisolera. Det är kostsamma åtgärder för många svenskar. Därför är det bra att bidrag finns att söka. 

Det nuvarande stödet till småhusägarna är dock utformat så att bidrag för tilläggsisolering enbart kan fås om man har ett hus som värms upp med gas eller direktverkande el och om hela värmesystemet i samma insats först byts ut till en styrbar anläggning. Det är en bakvänd konstruktion som exkluderar 70 procent av det svenska småhusbeståndet. 

För flerbostadshus avvecklades stödet för energieffektivisering för två år sedan. Det behöver återinföras nu när fler åtgärder behövs för att minska energianvändningen. 

Svenska politiker behöver:

• Ta fram en plan för hur Sverige ska nå de nya energieffektiviseringsmålen till år 2030 med stöd av energirenoveringar. Enligt Energimyndigheten nås inte ens dagens, lägre mål med nuvarande åtgärder. 
• Omformulera stödet för småhusägare så att fler kan få stöd för effektiviseringsåtgärder utan att behöva byta ut hela värmesystemet.
• Återinför ett energieffektiviseringsstöd för flerbostadshus. 

Genom snabb energieffektivisering i fastighetssektorn kan vi sänka energipriserna, minska effektbristen och bidra till klimatomställningen av industri och transporter. Låt oss skrida till verket!

Veronica Koutny Sochman
Vd Swedisol