Boverkets nya byggregler missar klimat- och energimål

I dag publicerar Dagens Samhälle en debattartikel som Mats Björs skrivit tillsammans med Johanna Sandahl Naturskyddsföreningen och Pernilla Winnhed Energiföretagen om Boverkets nya byggregler som inte tillräckligt fokuserar på byggnaders verkliga energieffektivitet. Debattartikeln kortades för att passa formatet på debattsidan, men här kan du läsa den i sin helhet.

För att nå klimat- och energimålen måste Boverket i de nya byggreglerna fokusera på byggnaders verkliga energieffektivitet, oavsett vilken energikälla byggnaden använder. Det skriver Mats Björs från Swedisol, Johanna Sandahl från Naturskyddsföreningen och Pernilla Winnhed från Energiföretagen.

Det råder stor politisk enighet om Sveriges klimat- och energipolitiska mål. Till 2030 ska vi ha 50 procent effektivare energianvändning, år 2040 ska hela Sveriges elproduktion vara förnybar och senast 2045 ska nettoutsläppen av klimatpåverkande gaser vara nere på noll. Det är högt ställda mål som är nödvändiga för att vi ska leva upp till Parisavtalet och undvika en klimatkatastrof. Den 1 januari trädde dessutom klimatlagen i kraft, som innebär att regeringsbeslut måste vara förenliga med klimatmålet till 2045.

För att nå målen är det inte bara viktigt att vara noga med vilka energikällor vi använder. Vi måste också minska mängden energi vi använder, både den totala mängden och den mängd som används samtidigt (det som kallas effektbehovet). Ju mindre och effektivare vi använder energi till uppvärmning, kylning, varmvatten, belysning och ventilation desto enklare kan vi fasa ut fossila energikällor. Ett minskat effektbehov i bebyggelsen skulle också påskynda utfasningen av de små volymer fossila bränslen i som fortfarande används för att värma upp bostäder och lokaler, i de flesta fall för att klara kalla vinterdagar.

Statistik från Energimyndigheten visar att energianvändningen i bostäder och lokaler i stort sett varit oförändrad den senaste tioårsperioden. Bebyggelsen står för nära 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige, så om målet om effektivare energianvändning ska nås krävs det nu krafttag. Regelverk och styrmedel måste ge tydliga incitament att snabbt minska energianvändningen.

Trots det kom nyligen Boverket med förslag till nya byggregler som bland annat berör krav på energianvändning i nya byggnader och som riskerar att dra i motsatt riktning. Enligt förslaget ska inte bara byggnadens energianvändning avgöra hur man beräknar en byggnads energieffektivitet, utan också valet av energikälla.

Vid beräkningen av energiåtgången i en byggnad kommer den faktiska användningen viktas olika beroende på vilket energislag som används för att värma upp byggnaden. Den ena av två helt identiska byggnader skulle med andra ord kunna beräknas vara mer energieffektiv om den har ett annat uppvärmningssystem, trots att de båda i realiteten använder lika mycket energi. Dessutom sker viktningen på ett sätt som riskerar att låsa in oss i ett fortsatt elberoende i uppvärmningen av byggnadsbeståndet, vilket försvårar energiomställningen.

I förslaget till nya byggregler föreslås också att energi som utvinns på byggnadens tomt från till exempel solpaneler, bergvärme- eller luftvärmepumpar ska räknas bort från byggnadens egna energianvändning. Utbyggnad av hållbar förnybar energi är avgörande för att nå klimat- och energimålen. Men att räkna bort egenproducerad energi när man beräknar energieffektivitet riskerar att leda till att byggherrar premierar energiproduktion istället för energieffektivisering, när vi i själva verket måste göra båda delarna.

Vi anser att en byggnads energieffektivitet ska beräknas utifrån den energi som går åt, oavsett vilken energikälla den använder. Att blanda in valet av energikälla i beräkningarna skapar incitament som leder fel och riskerar att matta av vår strävan att bygga hus som är energieffektiva på riktigt. Vi ifrågasätter därför om Boverkets förslag är förenligt med Sveriges klimatlag och med Energikommissionens och Miljömålsberedningens ställningstaganden att energikraven för byggnader ska utgå från den faktiskt använda energin.

Den 17 april antog Europaparlamentet dessutom ett reviderat EU-direktiv om byggnaders energiprestanda som innebär att en likabehandlingsprincip av förnybar energi införs. Det innebär att oavsett om den förnybara energin är producerad vid byggnaden kan den inte undantas från energikraven på det sätt som föreslås. Förslaget kommer alltså att behöva ändras inom kort – eller så kan Boverket göra rätt redan från början och anpassa byggreglerna utifrån den nya EU-lagstiftningen.

Nu behöver Boverket visa ledarskap och ta energieffektiviseringsmålet och de politiska ambitionerna på allvar i stället för att blanda in faktorer som inte hör hemma i byggregler om energieffektivisering. Vi uppmanar därför Boverket att under remisstiden se över förslaget så att de nya byggreglerna:

  • lever upp till klimatlagen och det reviderade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda.
  • beräknar byggnaders energieffektivitet utifrån deras faktiska energianvändning.
  • skiljer på energiproduktion och energieffektivisering.

Klimatförändringarna är vår tids stora ödesfråga, och klimatlagen ska se till att vi inte längre kan ignorera dem. Nu är det upp till regering, riksdag och myndigheter att ta ett helhetsgrepp och se till att lagstiftning, riktlinjer och regelverk leder till fossilfrihet senast år 2045.

Mats Björs, vd Swedisol

Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige

|Nyhet

Swedisols Energieffektiviseringsindex - Minskad energieffektivitet i svenska flerbostadshus

|Nyhet

Swedisol 50 år: Energieffektivisering - ett kostnadseffektivt sätt att möta energiutmaningarna

|Nyhet

Swedisol fyller 50 år!

|Nyhet

Nya krav på ökad energieffektivisering

|Nyhet

2024 års energi-effektiviseringsindex