Regeringen måste kräva halverat energibehov för det nya stödet till flerbostadshus
Idag skriver sex branschföreträdare en debattartikel på Aktuell Hållbarhets webbplats om vikten av hur regeringen utformar reglerna för stöd till att renovera och energieffektivisera flerfamiljshus. Läs texten på Aktuell hållbarhets hemsida här.
Enligt EU-kommissionen är det idag enbart en procent av alla renoveringar som minskar byggnaders energibehov och klimatutsläpp. Det måste till en förändring. Sveriges mål är att halvera energianvändningen till 2030. Regeringens krav på de fastighetsägare som får stödet bör därför vara en halvering av byggnadens energibehov.
EU har nyligen lanserat sin strategi för den kommande renoveringsvågen. I den ställer EU bland annat krav på miniminivå på energiprestanda för befintliga byggnader. De vill även öka renoveringstakten kraftigt.
Samtidigt lanserar regeringen ett nytt stöd för att minska energibehovet i flerbostadshus, något som ökar Sveriges möjligheter att nå energi- och klimatmålen och säkra en god folkhälsa. Regeringen har öronmärkt 4,3 miljarder kronor till stöd för renovering och energieffektivisering av flerbostadshus. Det är klokt.
EU:s planer n Sveriges uppsatta mål gör att frågan om energieffektivisering kommer att vara aktuell under lång tid framöver.
Energimyndigheten konstaterar att vi inte når målet om halverad energianvändning år 2030 jämfört med 2005. Officiell energistatistik visar att mellan åren 2005–2018 minskade energibehovet i flerbostadshus med 15 procent. Det finns alltså en hel del arbete kvar att göra och därför är det viktigt att åtgärdspaketen verkligen leder till minst en halvering.
Åtgärdspaket gör en halvering i energianvändning möjlig, där mer lönsamma åtgärder betalar mer investeringstunga åtgärder. Det har bland andra Energimyndighetens beställargrupp för bostäder, Bebo, visat. Enkla åtgärder som utbyte till modern belysningsteknik sparar upp till 90 procent av belysningselen. De hjälper då till att betala åtgärder som från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning, fasadisolering och fönster.
Företagen i bygg- och installationsbranschen har en nyckelroll att spela i detta. Vi kan halvera energianvändningen och samtidigt se till att förbättra inomhusmiljön. För att nå dit behöver regeringens stöd gå till åtgärdspaket som skapar största möjliga nytta. Åtgärderna bör ha följande gemensamma nämnare:
- tillsammans halverar byggnadens energibehov
- minskar behovet av el och värme på vintern
- hjälper flerbostadshusägarna att anpassa användningen efter tillgången på energi
- leder till bättre inomhusmiljö
- ger god långsiktig lönsamhet
Till detta bör läggas mätning, uppföljning och optimering för att åtgärderna ska minska energibehovet i praktiken. Idag är väldigt lite fokus på att byggnaden i slutändan verkligen fungerar optimalt, utifrån de teoretiska modeller man satt upp. Nuvarande regelverk har inga skarpa krav på att mäta en byggnads verkliga energiprestanda. Vi behöver alltså komplettera med åtgärder inom mätning och fastighetsautomation för driftövervakning, för att säkerställa låg energianvändning och minskat effektbehov på sikt.
Ur folkhälsosynpunkt behöver renoveringar även leda till bättre inomhusmiljö. Idag är vi inomhus 90 procent av vår tid. Samtidigt klarar 50 procent av våra flerbostadshus inte kraven på luftomsättning. En god inomhusmiljö för de boende bidrar till den allmänna folkhälsan och på sikt minskar kostnaderna för hälsovård.
Vi behöver tänka på kommande generationer och hantera klimatkrisen nu. För att kunna möta målet om max 1,5°C temperaturökning måste regeringen kräva en halvering av energibehovet i det kommande stödet. Det ger goda förutsättningar för att även klara klimatkrisen.
Britta Permats, vd Svensk Ventilation
Ola Månsson, vd Installatörsföretagen
Johan Sjölund, verksamhetschef Isoleringsfirmornas Förening
Lotta Bångens, vd Energieffektiviseringsföretagen
Mats Björs, vd Swedisol
Mikael Castanius, vd El- och Belysningsbranschen i Sverige