Renoveringsstrategin är avgörande för att nå klimatmålet

Idag har Aktuell Hållbarhet publicerat nedanstående debattartikel om behovet av en kraftfull renoveringsstrategi. Du kan läsa den på AH: s hemsida här.

Vi kommer aldrig nå klimatmålen om inte elen vi producerar också används mer effektivt och nyckeln är energianvändningen i byggnader, skriver sex vd:ar i bygg- och installationsbranschen.

Klimatförändringarna har ställt mänskligheten inför sin största utmaning någonsin. Vi har cirka tio år på oss att undvika en global katastrof. Klimatfrågan hade lyckligtvis en större inverkan än väntat på hur EU-medborgarna röstade i EU-valet, vilket fler och fler politiker har upptäckt. Debatten handlar dessvärre främst om vilka energikällor vi ska använda när vi producerar vår elenergi.

Men vi kommer aldrig nå klimatmålen om inte elen vi producerar också används mer effektivt. Och eftersom sektorn bostäder och service står för nära 40 procent av energianvändningen, och el utgör 50 procent av energin som används i denna sektor, är det en nyckelfaktor i strävan mot ett fossilfritt samhälle. Då måste nämligen elen frigöras till elektrifieringen av transportsektorn och industrisektorn.

Nyligen fick Energimyndigheten och Boverket i uppdrag att ta fram ett nytt förslag till renoveringsstrategi som ska minska energianvändningen i Sveriges byggnadsbestånd. Förslaget ska presenteras den 20 december, och ska bidra till att nå energieffektiviseringsmålet till 2030 samt till klimatmålet om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till 2045.

I sektorn bostäder och service är det inte så långt kvar till energieffektiviseringsmålet om 50 procent effektivare energianvändning till 2030, eftersom det uttrycks i förhållande till utvecklingen av BNP. Målet är alltså formulerat för att handla om hur mycket energi vi använder i förhållande till storleken på den svenska ekonomin.

Enligt våra beräkningar har energianvändningen i sektorn minskat med 22 procent sedan 2005 i förhållande till BNP. Men i absoluta tal har energianvändningen i sektorn legat i stort sett still sedan 2005. Detta rimmar inte bra med Energikommissionens formulering om att Sverige behöver ”en absolut minskning av energitillförseln med 20 procent till år 2030 jämfört med 2005”.

För att klara det åtagande som Energikommissionen beskriver krävs det en kraftigt ökad takt i arbetet med energieffektiviserande renoveringar. För sektorn bostäder och service innebär en minskning på 20 procent cirka 30 TWh på drygt 10 år. Det är en minskning på 3 TWh per år.

Vi måste också effektivisera sättet vi värmer våra byggnader på. Tillgången på biobränslen, som i stor utsträckning används för fjärrvärmeproduktion, kommer att vara begränsad i framtiden. Biobränsle är en råvara som allt fler sektorer behöver för att uppnå sina respektive klimatmål. I de färdplaner om fossilfrihet som har lämnats in till regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige har den tillgängliga bioenergin övertecknats flera gånger om.

Ovanpå detta ska vi klara klimatmålet till 2045, och den effektivaste vägen att fasa ut fossila bränslen är att minska energibehovet. För att vara på den säkra sidan är vår bedömning att sektorn bostäder och service måste minska den absoluta energianvändningen med 50 procent (oberoende av ekonomins storlek) till 2045 för att klimatmålet ska kunna nås. Detta skulle innebära en minskning med 74 TWh från 2005 till 2045. Ett tufft mål som kräver en kraftfull strategi för att lyckas.

Enligt uppdraget till myndigheterna ska renoveringsstrategin innehålla en färdplan för minskad energianvändning och ett förslag till antal framstegsindikatorer till 2030, 2040 och 2045 för att kunna följa hur väl målen uppfylls.

Denna färdplan kommer vara ett viktigt verktyg för att nå energieffektiviseringsmålen. Därför är det viktigt att den är tydlig och präglas av stor samsyn. Den bör bland annat innehålla en skärpning av Boverkets byggregler och nya styrmedel. Exempelvis skulle man kunna göra stor skillnad med hjälp av vita certifikat, som innebär att energiföretagen ska erbjuda sina kunder åtgärder för att effektivisera sin energianvändning. och ROT-avdrag med fokus på energieffektivisering. Färdplanen bör också rikta fokus mot energieffektivitet i upphandlingar. Offentliga aktörer bör gå före i att energieffektiviseringskrav i upphandlingar av renoveringar.

Framstegsindikatorerna bör fokusera på faktorer som energiåtgång i byggprocessen, byggnaders energibehov, effektbehov, men också flexibla styrningssystem, ökad komfort och bättre hälsa.

Den kommande renoveringsstrategin är en viktig byggsten för att nå ett fossilfritt elsystem, energieffektiviseringsmålen och en viktig hållpunkt i resan mot noll nettoutsläpp av växthusgaser. Men för att den ska kunna får verklig effekt måste Boverket och Energimyndigheten inse att det krävs krafttag för att minska energiåtgången i bostadssektorn i den omfattning som klimatet kräver.

Lotta Bångens,
Vd Energieffektiviseringsföretagen

Mats Björs,
vd Swedisol

Britta Permats,
Vd Svensk Ventilation

Johan Sjölund
Verksamhetschef Isoleringsfirmornas förening

Ola Månsson
Vd Installatörföretagen

Mikael Castanius
Vd El- och belysningsföretagen

|Nyhet

Swedisols Energieffektiviseringsindex - Minskad energieffektivitet i svenska flerbostadshus

|Nyhet

Swedisol 50 år: Energieffektivisering - ett kostnadseffektivt sätt att möta energiutmaningarna

|Nyhet

Swedisol fyller 50 år!

|Nyhet

Nya krav på ökad energieffektivisering

|Nyhet

2024 års energi-effektiviseringsindex