Vi behöver skarpare energihushållningskrav i BBR för att klara klimatmålet

Den 3 september höll Boverket ett seminarium om det förslag om ändrade energihushållningsregler i Boverkets byggregler som nu är ute på remiss. De viktigaste förändringarna som föreslås är att primärenergifaktorer ändras till viktningsfaktorer för olika energibärare, det vill säga exempelvis el och fjärrvärme. Det görs också några smärre ändringar av kravnivåer för byggnadens energiprestanda.

De ovanstående förändringarna är i grunden bra. Men i det nya förslaget lägger Boverket kraven på klimatskalet på en nivå som är något sämre än den så kallade kostnadsoptimala nivån, det vill säga den kostnad som går att räkna hem med utgångspunkt i byggkostnader, energipriser och prognoser för energiprisutveckling. Tyvärr saknar metoden att räkna kostnadsoptimalitet den helhetssyn som krävs för att förstå de klimat- och energimässiga vinsterna av ett energieffektivt byggnadsbestånd.

Det är illa nog att Boverket prioriterar ner klimatskalet. Men det är värre att det nya förslaget rimmar så illa med riksdagens energi- och klimatmål. Jag tror att detta beror på bristande ledarskap i regeringskansliet när det gäller hållbart och energieffektivt byggande, vilket i sin tur lett till att Boverket inte får tillräckligt tydliga signaler att ta fram regelverk som styr mot klimatmålet.

Tyvärr verkar Boverket inte vara ensamt om att inte vara tillräckligt ambitiösa när det gäller att verka för riksdagens klimatmål. Häromdagen jämförde jag Energimyndighetens sammanställning ”Energiläget i siffror 2017” med deras scenario för energisystemet 2045 från rapporten ”Scenarier över Sveriges energisystem”.

I scenariet Referens EU räknar Energimyndigheten med en fortsatt betydande användning av petroleumprodukter, kol och koks för att vi ska klara energibalansen i Sverige om 25 år. Om man däremot sätter denna användning till noll, för att klara målet om noll nettoutsläpp av klimatpåverkande gaser till 2045, framgår det att det fattas 141 TWh för att energikalkylen ska gå ihop.

Det främsta sätt vi i dagsläget har att hantera detta är att energieffektivisera och minska vår energianvändning samt att tillföra förnybar energi. Sektorn bostäder och service står i dagsläget för 148 TWh av Sveriges totala energianvändning, och det finns stor potential att halvera den energianvändningen. Men då behöver vi byggregler med skarpa energihushållningskrav samt en progressiv och vass renoveringsstrategi för att minska energianvändningen i vårt befintliga byggnadsbestånd. I dagsläget har vi varken eller.

Mats Björs, vd Swedisol