Många vinnare vid ökad energieffektivisering

Energieffektivisering är en viktig lösning på flera av våra stora samhällsutmaningar. Nu krävs politiska beslut och nya innovativa finansieringsmetoder för att fastighetsägare och privatpersoner ska satsa och göra nödvändiga energirenoveringar. 

Läs hela debattartikeln på DI Debatt.

Vi står inför fyra stora utmaningar. Europas beroende av rysk energi är ohållbar. Energipriserna är mer volatila och har grävt hål i både privatpersoners och företags plånböcker. Effektbristen och den låga kapaciteten i de svenska elnäten står i vägen för elektrifiering av industri och transporter. Klimatkrisen gör sig alltmer påmind och kräver snabba utsläppsminskningar och ökad tillgång till fossilfri energi. 

Energieffektivisering bidrar till lösningen på alla dessa utmaningar. Dessutom är det en snabbare och billigare strategi än utbyggnad av energisystemet. Då byggnader står för över en tredjedel av EU:s energirelaterade utsläpp av växthusgaser har bygg- och fastighetssektorn en nyckelroll att spela. 

I veckan slutförhandlas EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD). Det är en central del i klimatpaketet Fit for 55 som ska stärka Europas konkurrenskraft och leda den globala klimatomställningen. 

Målsättningen är att i princip alla byggnader ska vara nollenergibyggnader i energiklass A år 2050. För att nå de första delmålen år 2030 behöver den nuvarande renoveringstakten fördubblas och sedan bibehållas till år 2050. En rad europeiska länder funderar nu på hur de kan mobilisera och stödja omställningen i en lågkonjunktur där fastighetsägarnas investeringsutrymme minskats. Men där värdet av energirenovering ökat för en trängd byggbransch. 

I Sverige finns cirka 2 miljoner småhus. 800 000 av dem finns i de tre sämsta energiklassena E, F och G. För att lyfta dessa till EU:s målnivå krävs i många småhus investeringar som närmar sig en miljon kronor. 

En nyckel för att lyckas är att motivera enskilda husägare att, trots konjunkturläget, prioritera investeringar i energieffektivisering. Exempelvis genom att påtala att en höjning från energiklass G till E förbättrar inomhusklimatet och minskar bostadens energianvändning med två tredjedelar. Eller att byggnader med den lägsta energiklassen enligt tysk statistik har i genomsnitt 45 procent lägre fastighetsvärde än en A-klassad byggnad. 

Det samhällsekonomiska värdet av energieffektivisering i svenska byggnader är också enormt. Enligt studien Grön Logik uppskattas det till 866 miljarder till år 2045, vilket motsvarar två tredjedelar av de totala årliga utgifterna i statsbudgeten. En minskad efterfrågan på el sänker även elpriset för alla konsumenter och höjer försörjningstryggheten. 

Vad behövs då för att få fart på energieffektiviseringen? Det finns en rad internationella exempel på innovativa modeller där samhället stöttar energieffektivisering. I Tyskland erbjuder den statliga utvecklingsbanken KfW finansiering och rådgivning till företag, offentliga organ och privatpersoner. Banken har inget vinstsyfte och erbjuder lån till energieffektivisering med mycket fördelaktiga räntor och villkor. 

På andra sidan Atlanten investerar energibolag i energieffektiviseringsåtgärder hos fastighetsägande kunder som faktureras samma belopp som tidigare och där den sänkta energikostnaden betalar av lånet, med eller utan ränta, tills investeringen är avbetld.

Både enskilda medborgare och samhället i stort har mycket att vinna på att energieffektivisering blir ett fokusområde som bidrar till att satsa oss ur lågkonjunkturen. För att öka incitamenten för energieffektivisering, exempelvis hos småhusägare, så bör energi- och näringsminister Ebba Busch och infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson: 

  • Ge Energimyndigheten, Boverket och energi- och klimatrådgivarna i uppdrag att informera mer och tydligare än i dag om värdet av energirenovering kopplat till stigande fastighetsvärden och sänkta energikostnader. 
  • Införa ett utökat grönt ROT-avdrag för energirenovering och göra det möjligt att använda fem års ROT-avdrag under ett år.
  • Införa lättnader i amorteringskraven för energieffektiviseringsåtgärder och möjliggöra bolånefinansiering av energirenoveringsåtgärder genom att göra dem omvärderingsgrundande. 
  • Införa finansiellt stöd för hushåll utan ekonomiska möjligheter att genomföra en energirenovering, exempelvis förmånlig tillgång till finansiering, bidrag eller subventioner.
  • Skärpa bygglagstiftningens krav på energianvändning i byggnader. 

Genom att använda energi till rätt saker så kan vi sänka energipriset, kapa effekttopparna och frigöra energi till den gröna omställningen. Med rätt incitament kan energirenoveringar utgöra en viktig ekonomisk injektion som skapar nya, hållbara arbetstillfällen och gör energisystemet mer robust. Vi har ingen tid att förlora!

Magnus Petersson, vd Dryft

Lotta Bångens, vd Energieffektiviseringsföretagen

Veronica Koutny Sochman, vd Swedisol 

|Nyhet

Swedisol 50 år: Energieffektivisering - ett kostnadseffektivt sätt att möta energiutmaningarna

|Nyhet

Swedisol fyller 50 år!

|Nyhet

Nya krav på ökad energieffektivisering

|Nyhet

Dags att öka tempot, inte backa!

|Pressmeddelande

Digitalt system för energi- och klimatrenovering får hållbarhetsstipendium