Ny rapport: Samhällsekonomiskt lönsamt att stödja tilläggsisolering av byggnader

Stöd till tilläggsisolering av byggnader minskar energianvändningen och är samhällsekonomiskt lönsamt. Det visar en ny studie som släpps idag. Energieffektivisering är det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att sänka energipriserna och nå klimatmålet.

Rapporten har studerat värdet av tilläggsisolering av en dryg femtedel av de svenska små- och flerbostadshusen. 1 till 2 decimeters extra isolering av väggar och tak halverar energiförlusterna och sparar över 2000 GWh energi.

– Svenska byggnader och dess brukare står för en tredjedel av Sveriges totala energianvändning. Många av dem har ett stort renoveringsbehov, säger Veronica Koutny Sochman, vd på Swedisol.

Idag värms över 40 procent av småhusen med el. Om småhusen i studien tilläggsisoleras motsvarar besparingen el från 80 vindkraftverk eller fyra gånger fjolårets rekordhöga elproduktion i Karlshamnsverket. Besparingen i flerbostadshusen motsvarar energianvändningen i 240 000 fjärrvärmeuppvärmda villor. Kostnaden uppgår till 40 miljarder, att jämföra med de 90 miljarderna i höstens aviserade stöd för att parera de höga energipriserna.

Redan innan energipriserna började skena i Ukraina-krisens spår så uttryckte både Energimyndigheten och EU oro för att Sverige inte skulle nå det nationella energieffektiviseringsmålet: 50 procents effektivare energianvändning till 2030 jämfört med 2005.

– Trots att potentialen är så stor så har svenska beslutsfattare haft lågt fokus på att stimulera energieffektivisering. En rad studier visar att det behövs stöd för att fastighetsägare ska investera i energieffektivisering snarare än att prioritera andra åtgärder. Regering behöver snarast införa långsiktiga styrmedel för energieffektivisering, säger Veronica Koutny Sochman.

Rapporten visar att det samhällsekonomiska värdet av att tilläggsisolera är dubbelt så högt som förtjänsten för fastighetsägarna. På 30 års sikt tjänar fastighetsägarna dubbelt så mycket som det kostar att tilläggsisolera. På samhällsnivå är vinsten två gånger så stor. Orsaken är att produktionen av förnybar energi behöver öka för att nå klimatmålen. Det är dyrt och tidskrävande att bygga ut och underhålla ny energiproduktion liksom att öka distributionskapaciteten.

– Det är betydligt dyrare för samhället att enbart öka produktionen av förnybar energi, jämfört med om medel samtidigt läggs på effektivisering så energibehovet minskar. Genom att tilläggsisolera våra byggnader kan Sverige frigöra stora energimängder som snabbt bidrar till att sänka energipriserna, avslutar Veronica Koutny Sochman.

Rapporten är en uppföljare av den uppmärksammande rapporten Grön Logik som initierades av Swedisol. Båda rapporterna har tagits fram av Agneta Persson med kollegor på Anthesis.

Läs hela rapporten om värdet av tilläggsisolering här.

För mer information, kontakta:

Veronica Koutny Sochman, vd Swedisol

veronica.sochman@swedisol.se, 070-176 14 01

FAKTA OM RAPPORTEN

Studiens resultat baseras på uppgifter från Boverket[1], Wikells och Swedisol om småhus med träfasad uppförda 1950 till 1980 samt alla flerbostadshus uppförda före 1975 som inte är tilläggsisolerade. Totalt ingår närmare 500 000 småhus och 30 000 flerbostadshus.[2] Energipriser och kostnader för renovering baseras på de genomsnittliga kostnaderna under år 2021.

Jämförelsen av mängden sparad energi och antalet vindkraftverk baseras på uppgifter från Energimyndigheten om den genomsnittliga produktionen per vindkraftverk år 2021. Uppgifterna om att Karlshamnsverkets produktion under år 2021 var 110 000 Mwh kommer från SR. Under år 2022 överstegs denna nivå redan i september, källor SvD och Expressen.

Tilläggsisolering av vindar är ett enkelt ingrepp som kan genomföras omgående i alla svenska småhus. De uppgifter som presenteras i pressmeddelandet baseras på att tilläggsisoleringen i flerbostadshus och av fasader i småhus genomförs i samband med större renoveringsinsatser av fasad och vind och på det är endast merkostnaden för tilläggsisolering som redovisas.

Studien har tagits fram av Agneta Persson med kollegor på konsultbolaget Anthesis.

[1] Boverkets BETSI studie. BETSI tar inte hänsyn till köldbryggor i fasaden på flerbostadshus varför det i rapporten finns ett scenario 2 där detta kompenseras med en uppjustering á 30 procent.

[2] Flerbostadshusen är primärt uppförda på 1960 och 1970-talet i så kallade miljonprogramsområden (skiv- och lamellhus).Totalt i Sverige finns det enligt Fastighetsägarna ca 135 00 flerbostadshus (studien innefattar mer än en femtedel av de) ochcirka 2 miljoner småhus (vi studerar cirka en fjärdedel).